söndag 21 mars 2010

Som om våren aldrig vill visa sig...

.
Har precis sett på den senare variationen av Hamlet från 90-talet. De pratar verkligen i gåtor hela tiden och den stora slut-tragedin i filmen är verkligen tragisk. Innan filmen hade jag varken sett eller läst historien om Hamlet, man jag anade något som det här. Även om jag inte grät och visade ytliga känslor så brast det inuti. Sådan historia, sådant slut...
.

.
.
Jag var också idag på Gudstjänsten eftersom jag skulle ta hand om två konf som sagt de ville hjälpa till, samt barnen. Det kom inga konf, men ett barn kom där allt. Samuel från dagis. Han är alltid lita blyg i början och vågar knappt säga någonting, men efter ett tag när han låter sig själv slappna av är han precis som alla andra barn, Fantasifull och Underbar.
.
Sen vart det Hamlet och min berörda själ behövde luft. Jag tog en liten promenad på kanske 25 minuter för att samla alla tankar som uppstod efter att filmen tagit slut och eftertexterna börjat rulla... Det regnade men jag lät inte det stoppa mig. Jag tog paraplyet i högst hugg och klev ut i regnet och vad jag trodde, vårluften... Men efter kanske hälften av tiden jag varit ute vart det kyligare och regnet förvandlades mot min vilja till snö. När jag tagit min tillflykt tillbaka till lägenheten för att slippa undan det snöblandade regnet, så tittade jag ut genom fönstret och fick se snö.Usch!
.
.
Jag vill ha vår, sol och värme, blommor och en lugn själ!
Det får man inte genom mer snö...
.
.
Nu ska jag dra mig tillbaka för att snart äta middag, sen fixa och trixa med mammas hemliga present.
Precis nu spelar de Andreas låt från melodifestivalen, DET gör mig lite gladare i alla fall...
.
KRAM
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar