Äventyr i Eskilstuna.

I veckan bestämde vi oss, jag, Karin och Maria, för att se på en film som Karin länge velat se. Jag hade knappt hört talas om den och tyckte väl att den inte verkade så intressant då för tillfället. Men hon övertalade mig och jag bestämde mig för att följa med och se den. Den hade dock slutat gått här V-ås, så närmsta stad Karin hade hittat biljetter i var Eskilstuna. Jag hade bilen idag och det glada humöret med, så vi tog en liten utflykt dit för att se på "Red Riding Hood". Det var faktiskt inte svårare än så att vi ganska snabbt hittade en gratis parkeringsplats, nästan för enkelt fann vägen till bion som ingen av oss tidigare varit på och vart förvånade när det visade sig att bion bara kostade oss 90kr var. 

Vi tog en tur förbi godisbutiken och McDonalds för att köpa sånt som fyllde våra hungriga magar. Sen när vi kom in på bion vart vi visade till salong 6. När vi steg in genom dess portar visade det sig att där bara var 13 platser... Vi hade tre av de fem som fanns längst bak, framför oss kunde åtta stycken sitta i två rader. När vi tre äntrade rummet utbrast alla samtidigt, "Awww!!" haha Eftersom det var den gulligaste salong vi någonsin sett! Det var två tjejer till som satt där inne, för övrigt var vi ensamma, så lugnt och skönt det var, drickhållare på sidorna, enormt utrymme framför fötterna och toppen över I:et, väldigt stora och mjuka stolar! 

Jag tror jag vet vart jag kommer vilja åka nästa gång jag ska gå på bio och det tror jag Karin och Maria håller med om. :D We like Eskilstuna!

Filmen handlar om en liten by, som tidigare har hemsökts av en Varulv. Varulven och folket slöt en överenskommelse, som nu, 20 år senare Varulven bröt genom att ta en av människornas liv. Valerie, som "hjältinnan" i denna film heter och handlar om, har sin kärlek hos en man hon länge älskat, men hon är dömd, genom sin mor, att äkta en annan man. När Varulven bryter överenskommelsen med folket i byn svävar helt plötsligt Valeire i fara, eftersom det är henne den är ute efter. När Valerie hamnar öga mot öga med Varulven, var det ända hon kunde lägga på minnet ögonens bruna nyans. Och när månskenet ersätt med solljus visar det sig att denna varulven är någon i deras by, att det är en människa, att det kan vara vem som helst. Problemet är att flera av hennes vänner, hennes familj, hennes käresta, alla har bruna ögon. Alla börjar misstänka alla och Valerie är osäker på vem hon egentligen kan lita på... 

Jag gillar verkligen slutet i denna film, sammansättningen, allt. Den har ett väldigt retsamt manus genom hela filmen, då man hela tiden undrar vem det kan vara som egentligen är Varulven. När vi till slut fick veta det, blev åtminstone jag förvånad. Vackert gjord och med bra skådespelare i rollerna, har de gjort om den gamla historien till en förvånansvärt bra 
modernisering av Rödluvan. Som jag lätt kan rekommendera för er alla andra där ute!

KRAM

Personal med vackra själar

Praktiken fortlöper och nu är det snart bara en vecka kvar på Vallby Friluftsmuseum... :(

Jag kommer sakna alla härliga människor enormt! Att ha lärt känna min handledare Maria på fotokursen var det bästa jag kunde ha gjort! Även om detta inte resulterar i fortsatt arbete så har jag fått lära känna runt 13st olika och helt unika själar. Alla underbara på sitt sätt. Varje gång jag tänker på hur roligt och hur bra jag mår när jag är där, får det mig att verkligen uppskatta livet, det är så här jag vill leva i framtiden, lycklig och fullkomlig. Att varje dag är självklar. Att varje dag är en ny dag, men också en att vilja leva med glädje. Tillsammans och runt människor som är underbara och som ger ens vardag glans.

Jag kommer sakna Vallby, men ännu ligger det en vecka framför mig som jag verkligen ser fram emot. (Även fast Matilda har sagt att jag kommer ångra mitt val av praktikplats efter måndagens gurklands-rensning.) Jag ska nog överleva...

Borgarträdgården

Igår höll jag och Matilda på i borgarträdgården och rensade, strax innan lunch tog vi oss till bakgården och dess gigantiska äppelträd, det var som ett snöfall av gnistrande kronblad som täckte bakgårdens mark, sakta men säkert föll några mjuka kronblad här och där mot markens hårda yta. Himlen var täckt i vitt och när vi tog stegen in under trädets himmelska grenar försvann tid och rum. Matilda och jag tog varsin ände av trädets stam som ryggstöd, det gick några sekunders tystnad som man önskade kunde hålla för evigt. Det var paradiset på jorden. Vart man än såg när man lyfte blicken var där vita, vackra och för evigt minnesvärda äppelblommor. 

Om jag någonsin ska gifta mig, då blir det denna årstiden och definitivt under dessa himmelska kronblad på bakgården. 

Bakgården och dess äppelträd

KRAM

Körkortet!

Var till posten och hämtade mitt körkort idag!

Riktigt läskigt att hålla i det och veta att det bara är mitt! :D Bilden vart ju bra i alla fall, hoppas man inte ändras så mycket på tio år. Nu vill jag bara ha råd med en bil...

KRAM

Konfirmation och enkel uppdatering :)

Idag var det dags för Jessica, en av mina kusiner att konfirmeras, där det skulle ske var i Bäckbykyrkan. Vi var precis i tid när det vart lite smått kaos för att konfirmanderna skulle tåga in och jag hade min mor i rullstol mitt i ingången. Men sen lyckades min mor rulla in sig till kanten och jag hittade en plats långt där bak i kyrkan så jag kunde sitta och åtminstone lyssna, man såg inte jätte bra där. Det var en bra konfirmation, ganska mycket olik den vi brukar ha i Domkyrkan, vilket var bra och intressant att se på, eftersom jag bara konfirmerat ungdomar i Domkyrkan tidigare, eller ja, Åtvids båda kyrkor också. 

Efteråt var det fullt hus hos kusinerna ute på Skälby, presenterna delades ut, då detta också var Jessicas födelsedagskalas, och på menyn kunde vi hitta: Grillat! :D 

Smet in och hälsade på Flisan, min kära lilla gullunge! Man kände nu att man verkligen har saknat henne när hon låg där och gosade med mina fingrar, visserligen med klorna, men hon gosade ju liksom. Så hur kan man inte låta bli att tycka att det är annat än bedårande, trots att jag fick några rivsår... 

Vi tog vårat avsked och idag kan jag säga att jag mött en hel del intressanta personer jag inte ofta träffar. Det var verkligen roligt och sen träffade jag folk jag tidigare aldrig mött, vilket var intressant. 

Kom hem och satte mig ute på balkongen, vilken jag satt på tills för ca 10 minuter sedan då det började regna oväntat. Sen sken solen så där fint som den bara gör vid solnedgångar, samtidigt som himlen var helt svart. Lite häftigt! 

Köpte mini-jordgubbar igår på Ica, billigt som tusan vilket gjorde att jag slog till! Så satt där ute och kände hur vinden drog förbi genom de närliggande träden, samt hur solen sakta men säkert börja krypa i sin pyjamas. Regnet började studsa mot min kind och kylan hade börjat bemästra mig, vilket gjorde att det vart dags att gå in.

Det som händer på min balkong just nu är dels att Klematisen har vuxit en meter och mer är på G, fyra av den svart/lila tulpanen på bilden ovan har spruckit upp ur jorden och kryddorna på bilden nedan har hittills verkat klara sig bra, trots att jag bor på andra våningen och det blåser ganska mycket. 

Nu blir det kanske lite Familjen Macahan, eftersom jag köpte första säsongen igår!! 

KRAM

Sovmorgonen var riktigt härlig...

"Läppar, försiktigt mot min kinds lätt solbrända hy, gjorde att jag ryste till. Oväntade känslor jag inte visste skulle komma från en sådan som dig gjorde att jag även rodnade. Men när jag vred på huvudet och du satt kvar, med läpparna redo för den första kyssen. Då slappnade jag av och lät allting bara ske. Det var underbart att veta att jag faktiskt blivit sedd av just dig, att allting hände så som de var menat, att Gud hade hört alla mina böner.

Sen vaknade jag..."

Jag hade en av de mest underbara drömmar på länge.. Vem mannen var som jag drömde om, det får bli en hemlis. Men så som jag beskriver de känslor jag hade i drömmen var ganska oväntade. Antingen är det mitt medvetande som spelade mig ett spratt under nattens timmar, eller så var det en utopi om att lyckan och kärleken är på väg, oavsett vem det är jag får det från... 

Det skulle ju jag inte tacka nej till... Saknar det, som vilken annan människa som helst.

KRAM

Kväll med fantastisk idyll

Björnön

Var ute på södra Björnön med mig själv och mina tankar. Man tänker som bäst och noggrannast när man är ensam och bara kan låta dem flyga som de vill... Satt och såg ut över mälaren med solen värmandes i ryggen och endast ljudet av två små pojkar som spelade fotboll en bit ifrån mig. Läste genom en novell jag fått av en kompis, gillar sättet han skriver på, sen hade den ett ganska intressant slut också :)
Ville nästan aldrig åka tillbaka till den bullriga storstaden, men solen går ju faktiskt ner varje kväll och det vart lite halvkyligt, så packade in mig i bilen igen och åkte tillbaka. 

Hann dock smita in i den otroligt vackra vitsippe-skogen som ligger precis vid ena parkeringen där ute. Där var det ju bara underbart vackert! 

Nu är det snart dags att sova.

KRAM

En helg på Vallby

Vallby Friluftsmuseum

...ett ställe att verkligen trivas på!

Denna kungsängslilja dök upp i borgarträdgården någon dag i förra veckan.

En av konstverken från utställningen som från och med i helgen kommer finnas i skogen bredvid Herrgården ett tag framöver.

Jag var ju här under ca fyra veckor tidigare i våras, då det fortfarande fanns en hel del snö överallt och hade praktik med Maria som är trädgårdsmästare. Jag fick chansen att komma tillbaka nu när sommaren praktiskt taget dragit igång och jag tog den! :D Att med öppna armar bli välkomnad tillbaka av personalen på Friluftsmuseumet var underbart!

Kan lätt säga att det är den bästa praktikplatsen jag varit på och att så lätt funka ihop med alla, inte bara Maria, känns väldigt skönt. Vet inte hur jag ska kunna gå tillbaka till verkligheten efter dessa fyra veckor... 

Lammen är bland de sötaste som finns!

I helgen var det ju dags för Vallby Friluftsmuseums 90-års Jubileum, vilket de nu kommer fira hela detta år. Så jag bjöd in Kattis(bilden ovan) att hjälpa mig och vi hade fått den spännande uppgiften att binda björkris till siffrorna "1921-2011". Det tog sin lilla tid eftersom vi ville vara så noggranna men när vi fick upp farten gjorde vi dem ganska snabbt... 

Mycket nöjda blev vi med dem, både Kattis och jag!

KRAM