torsdag 29 oktober 2009
När det nalkas doften av Rättvik!
Bussfärden kommer ta ca 3 timmar (om inte mer..), så då får man underhålla sig bäst man kan, jag tycker dock om att den är ganska lång, i alla fall nu när man känner alla som ska med på bussen. Åh saknar Leena, våran kära Församlingspedagog i Domkyrkan, har inte träffat henne på mer än 10 veckor i alla fall. Så fort tiden går.. men ändå inte..
Så hur som helst så längtar jag tills klockan slår halv fem och jag kommer stå utanför domkyrkans väggar med alla vänner jag värnar om bredvid mig och kylas om kryper in genom jackan för att bussen är försenad.. Det är ju traditon.
Fjärde året för mig i år, fjärde året med Anna. Kommer du ihåg när vi åkte för första gången? Det var ju ganska mycket då som vi lärde känna varandra helt, vi måste fira!
Jag längtar!
Nu är det shopping med mamma inne i stan, fick min lön i förrgår :D
Puss o hej!
söndag 25 oktober 2009
Återkomande dikt som passar in hur jag känner..
Jag har funderat mycket på ordet Kärlek. Det har en så mäktig klang. Säger man "Jag älskar dig", förväntas mycket av den personen. Ord jag inte vet om jag ens själv behärskar... alls. "Att älska i nöd och i lust", verkar tidskrävande, men som så mycket annat, underbart!
När man älskar en annan människa, är det för sakens skull, känslans eller kärlekens?
Gör man rätt när man slutar känna känslan av trygghet, tillit och framtidstro? Kärlek som knoppas, kommer den hinna blomma ut till något vackert innan hösten kommer? Hösten som kommer med kyla, vilket jag inte alltid säger slutar olyckligt, men att det även där finns risker att den vissnar och dör.
Jag skulle så gärna vilja tro på begreppet Kärlek. Men jag har ingen som kan bevisa för mig vad dess verkliga betydelse är. Vilket jag önskar jag hade.
Jag önskar jag kunde få känna mig underbar, av någon som får mitt hjärta att knoppas om våren och fortsätta blomma hela vintern. Någon som vet vad Kärlek är, någon som vet att det är mer än bara ett begrepp...
.
När glädjen av nya bekantskaper blir fulländad.
Allt känns så mycket ljusare, det är som att det går mot ljusare tider fast det egentligen precis var ändrat till vintertid... Jag ser på allt med nya ögon och jag tror faktiskt jag har orken att börja om på nytt! Just nu känns allt frid och fröjd och det är underbart! De känslor som jag så länge haft har på en mirakulöst sätt blivit flyttade åt ett annat håll, vilket jag är tacksam över.
Jag kan ju säga så här om man summerar ut hur kvällen var i sig, att det var en av Mina bästa kvällar ute hittills. Innan har man ju tyvärr inte fått så mycket respekt av andra, men på detta ställe så var det lite mer folk i våran "ålder" om man säger så. Så mitt första intryck av Oliver var bra, om inte bäst. Synd bara att Maria började må dåligt där i mitten så hon fick åka hem.. Men jag o Karin hade det mysigt de resterande timmarna där inne i bland musiken och alla ord som utbyttes mellan människor, även mellan oss och de killar vi snackade med.
Ord från farfar..
Närmandet
Hur känner du?
Tala om det!
Kan du inte,
har du inga ord
för det du känner?
Låt oss försöka
tillsammans.
Kanske kan vi
ge varandra stöd
med famlande ord
växelvis åt varandra
en bit på vägen
mot förståelse,
mot närmandet,
genom att bygga en bro
av god vilja.
Vi tar risken att den rasar,
då störtar vi tillsammans
i den goda avsiktens förhoppning.
/Taget ur"Tankebitar".
Skrivet den 5 mars 1972 av Lennart Petterson.
.
söndag 18 oktober 2009
lördag 17 oktober 2009
Oväntat besök..
Jag har en läskig granne... Anton och Elina stod ute på balkongen och han var ute på sin, inte i det mest nyktra tillståndet, de pratade och han ville låna en tändare så de mötte honom i hallen. Hoppas bara han inte tar för givet att han får låna en tändare varje lördag, för då kommer jag bara bli närvös på att sitta här ensam varje helg..
Men jag antar att han imorgon inte ens kommer komma ihåg vad som hände ikväll så det är väl bra i alla fall..
Snart ska vi umgås vid matbordet, äta glass och dricka upp det lilla vin vi har kvar.. Men först ska de två kärlekskranka personerna röka slut sitt liv för några minuter, sen (Kanske! = Ord tilllagt av Anton) kommer det bli mysigt! Nej då, såklart vi får det mysigt! :D
Kram på er alla!<3
.
fredag 16 oktober 2009
Fasan som blev vacker
.
På söndag har jag barnen i gudstjänsten!
Något jag länge fasat för men som nu inte alls verkar så jobbigt.. Ni känner väl till Noa och hans ark? På söndag är det den 19 sön efter tre.f och den handlar om Trons Kraft. I bibeltexten för den söndagen står det om Noa och hur gud bad honom bygga en båt. En stor båt! Noa gav gud honom sin tro och han började bygga.. Alla tyckte han var galen som byggde en båt mitt i öknen, men Noa hade fortfarande tron på vad gud bett honom göra. Det visade sig ju till slut att alla borde ha litat på Noa och hans tro, eftersom han och hans familj var de ända som överlevde tillsammans med alla de djuren han samlat på sig. Men när gud insåg vad han hade gjort så skapade han regnbågen som ett tecken på att han aldrig skulle förgöra jorden igen. Det kommer bli bra! :D
.
Jag ser verkligen inte längre på nya utmaningar med rädsla i blicken... Bara om det är något jag vet jag inte kommer klara av, det här kommer jag klara av! Det känns så bra att få vara här borta i Åtvids, ger mig tid att fundera på vad jag verkligen vill ha ut av livet. Vet inte än, men jag vet att när detta året är slut kommer jag ha massa valmöjligheter! Jag trivs verkligen här borta!
.
Kram o puss på alla mina fina vänner jag lyckats fått under detta liv!! Ni är mitt liv!<3
.
Det går mot ljusare tider!
Hur man bäddar samtidigt som man lagar mat.. Går det? Såklart! Jag har precis klarat det, sprungit emellan för att jag hela dagen sprungit mellan olika projekt och arbeten.. Men snart är det dags att vila mig, jag köpte Ghost Whisperer säsong 2 på första lönen :) Serien är jätte bra att fördriva tiden till eller bara lata sig med ett glas vin, (nu också med en katt i knät).
.
"Livet leker" eller vad brukar man säga..
.
Jag längtar tills imorgon!! Förutom det faktum att jag måste städa och torka den tvätt jag precis satt in i maskinen i källaren.. Men det kommer ju tre underbara själar imorgon, och det är DET jag längtar till!!
.
.
Juste, gjorde klart en gravsten idag åt Linda :) hehe
Puss på er<3
.
torsdag 15 oktober 2009
Början på något nytt..
tisdag 13 oktober 2009
Vitt fall från himlen
Kram<3
.
måndag 12 oktober 2009
Hemsk tanke..
Säg mig...
Vad är det egentligen för mening med att vara förälskad om det ändå bara drabbar ena?
.
Då lyckan nästan inte räcker till...
Det går inte att beskriva hur bra det känns!!
Snart kan kanske även jag vara nöjd med mig själv... :D
.
När kvällen nalkas
Vi hade en Taizemässa ikväll i Gamla kyrkan. Mysigt! Dock inte så många besökare men det vart ändå lyckat. Vi skulle läsa två olika bibeltexter på fem olika språk.
Jag fick svenska som tur va :) haha
1 Korintsbrevet 13:6
"Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen"
Och det den handlar om är Kärleken.
.
söndag 11 oktober 2009
Välkommen Flisan!
Några ställen hon redan fattat tycke för är fönsterbrädan i stora rummet, under sängen och mattan i hallen. Hon är så otroligt söt!!
..........
Hon är underbart vacker och gosig. Ibland lite för gosig kanske :P
Vi kommer trivas tillsammans!<3
.
söndag 4 oktober 2009
Fotoklubb på G?
Bara en vägg som skiljer oss åt...
lördag 3 oktober 2009
Skrivarglöd återigen
Det känns underbart!
fredag 2 oktober 2009
Ännu en dag då jag hade fördomar..
Igår var det dags för oss att åka till Boda Borg i Karlskoga. Härifrån Åtvids var det en bussresa på ca 3 timmar vi hade framför att se fram emot. Dels att bussen skulle vara full av konfirmander, vilket inte gjorde att jag såg fram emot resan så värst mycket...
(Jag kan redan här säga att dagen innan grämade jag mig för resan och hur mycket jag verkligen inte ville följa med. Vilket jag nu ångrar lite..)
När vi prickat av alla konf så var det dags att hitta en plats i de smockade bussarna. Hade ingen aning om vart jag skulle sätta mig, ville helst inte sitta brevid en konfirmand som verkligen inte ville ha mig där.. Men jag såg att längst bak där fanns det flera lediga platser, så alla ledare traskade så fint förbi alla nyfikna konfirmand blickar och tog platserna i slutet där. Jag satt runt ett antal präster, men inget fel med det, bara trevligt. Hade Linda, Elisabeth bakom mig och brevid mig fick jag den präst som alla så glatt pratat om i flera veckor skulle börja idag. Ola är hans namn. Hans konf grupp är nämligen den jag har på tisdagar varje vecka, så dessa 11 tjejer vi har där kommer vi gott få dela på. Underbara tjejer!
Fann ett visst intresse för vad Ola pratade om, han hade sådan känsla o passion för vad han gör. Hur som helst så lät det i alla fall som det. Jag frågade honom om varför han vart präst o lite andra saker. Fann det intressant, jag har upptäckt att prästyrket inte alls verkar så hemska som jag trodde de var... Har sett allting med nya ögon sedan jag flyttade hit. Det har verkligen utvecklat min tro enormt på bara en månad. Vilket är bra.
Jag har fått känna dessa hemska, plågande, underbara känslor man kallar kärlek. Jag har redan insett hur jag känner för gud. Jag har hittat sidor hos mig som jag innan inte visste fanns. Jag har aldrig gått så mycket i kyrkan som denna månaden. Jag har flyttat till en ny stad, ett nytt folk och en helt ny miljö och ändå tagit in den ganska bra. Jag ångar alla de känslor som sa till mig att jag ville bort från västerås så fort som möjligt, saknar alla vänner o familjen otroligt! Jag har insett att om man verkligen vill att något ska bli bra eller som man vill att det ska bli, måste man ge det tid. Nyckelordet för mig, Tid.
Jag ångrar inte att jag följde med. Det var en underbar dag och jag trivdes jätte bra i min grupp som bestod av mig och fyra konfrirmander. De var jätte snälla mot mig. Så jag har nu lärt mig en läxa, man ska inte ta saker för givet, eller människor heller för den delen. Ett motto jag länge levt på är ju att "Man ska inte ge upp fören man testat", så mina fördomar är förhoppningsvis slut. Man kan ju aldrig veta, eller hur? Om man inte har provat...