Det var en gång en berättelse om två flickor som möttes under sina tidiga år och som än inte har fått något slut och som inte kommer ha ett slut på väldigt länge!
Allt började med ett fall och plötsligt låg vi över varandra. Första mötet. Det var barn överallt och de stirrade. Jag kommer inte ihåg det lika klart längre, minnet av den första tiden försvinner allt mer och mer. Men det finns inget annat än att försöka komma ihåg det, men också att bli påmind av det.
Ett annat minne jag har från den tiden var hur vi hörde en låt vi båda kände igen på radion. Vi tog varsin penna från bordet och klev upp på det, scenen och mickarna var klara. Vi sjöng och gud ska veta att vi hade roligt! De andra barnen var våran publik och sjöng med i refrängen "...doppi doppi doppi, dopp dopp dopp, doppi doppi doppi, yeah yea h!" Tills en av killarna drog ner byxorna, han förstörde hela våran "konsert".
Detta året var 1995 och vi var 6 år. Det var på förskolan.
Skolavslutning 1996, 1 klass.
DISCO!! När man var så liten som vi var, så var det ju så stort! Det var 90-talet och allt hette glitter! :P haha Fast vi kanske inte var så jätte inne på just glitter, men färg skulle det i alla fall vara! Medan alla lyssnad och sjöng med på Spice Girls som var så heta då! Så satt vi och tittade på, blä!! Men sen kom en tryckare upp med Backstreet Boys och nu var det vi som sjöng med! Tyvärr inte så många som bjöd upp en på den tiden, vilket inte gjorde så mycket, kill-basiller var ju äckligt! :P haha Slutade med att vi gick hem till henne och jag sov antingen över eller tog cykeln hem till min del av "blomområdet" på Norra Gryta.. (Hon bodde på Lupin- och jag på Vildvins- vägen, därav namnet "blomområ det".)
Det här var vid flera tillfällen under våra år på Ormkärrskolan, men just denna gång år 1998 när vi var 9 år gamla.
....
Bilder från när jag fyllde 8, år 1997.
Det var på våren en dag när det nästan var så varmt som en vanlig sommardag och vi hade precis slutat för dagen. Klockan slog halv fyra och vi rusade gladerligen ut från våran, så kallade, "fångenskap". I all väntan på att en viss mamma som skulle komma förbi och hämta upp oss satt vi glada i värmen och diskuterade dagen och alla de konstiga personer som även gick på denna skola. En man närmade sig oss och frågade oss konstigt nog om vi ville ha glass... Vi var förvånade och sa, dumma som vi var, "Ja!" Det var väl antaglige n inte ens fören efter ett tag som vi tänkte på att han kunde ha haft vad som helst i dessa glassar vi fick. (Vi fick till och med två var...) Men som tur va så var det inget i glassarna, han var en hederlig och bara ovanligt snäll man.
Detta skedde när vi var runt 12-13 års åldern, 2001/2002.
Skolavslutning 2001
Vi stod och sjöng genom allt en sista gång, sen var det dags för oss att gå och byta om på församlingsgården. Det var ett ganska stort rum, men vi fylldes de t snabbt. Håret var uppsatt och sminket var lagt, (för de som hade det i alla fall...) Våra assistenter drog på oss de vita klänningarna och rättade samtidigt till sina egna klänningar. Det var snart dags och alla började nu bli närvösa. Vi tog på oss våra skor och gick upp för trappan till markplan. Det var dags.
Kyrkan hade fyllt med släktingar och vänner som kommit för att se just mig gå in, tala och stå där med mina kompisar i det svettiga strålkastarna som inte gjorde att man syntes mindre direkt... Hon stod där brevid mig, åter igen, hon och jag.
Det här var på våran konfirmation i maj 2003 när vi var 14 år gamla.
Åland 2002
Åland där vi delade minnen åren 2002 - 2003 - 2004 - 2005 (-2006?) Har glömt hur många år vi har varit där tillsammans, eller vilka år jag missat... Jag åkte med hennes familj i alla fall nästan varje år och delade varje år nya fina minnen i den varma solen och den vackra naturen. Ena året var jag solbränd när jag kom hem, andra året hade jag klippt av nästan allt hår och färgat det svart :P Men jag kom alltid hem med ett leende, massor av godis från Ålandsbåten och en massa nya saker att berätta om för föräldrarna! Jag älskade det! Åland är för mig en väldigt speciell ö!<3
Åland 2003
Med denna blonda syster har jag delat mer med än med någon kompis, jag har känt henne mer än hälften av mitt liv. Vi träffades på förskolan som 6 åringar och har sen dess hållit ihop. Någorlunda i alla fall, även om vi båda har utvecklats en del åt olika håll kommer vi alltid ha våran bakgrund tillsammans. I 14 år (i år 15) har jag varit hennes vän och har känt mig glad över att fått kallat henne min bästa vän. Jag har såklart träffat andra vänner med tiden men aldrig någon som jag kommer ha en relation med så som den jag har med denna tjej! Våra gräl slutar alltid med skratt, vilket är det bästa eftersom vi då a lltid kan lösa problemen och bli vänner igen. Jag har gått genom det mesta med denna tjej och jag har alltid kunnat berätta för henne om mina drömmar och hemligheter. Aldrig har jag känt mig ovälkommen hos hennes familj eller känt att hon inte velat fortsätta som min vän, tvärtom. Ibland undrar jag varför en sådan som hon vill vara med en sådan som mig, men när jag vet att hon verkligen menar det får jag nästan tårar i ögonen. Hon är en vän att spara.
Som Duracellkaniner på Obs! haha
Det som fick mig till att skriva om dessa minnen och om denna tjej ikväll var för att jag i söndags tillbringade dagen med henne på ett av våra bästa sätt. Jag åkte hem till deras bostad och vi softade på rummet, hon fick lite bilder av mig från nyårsafton och vi pratade så där bara allmänt.. Sen bestämde vi oss för att köpa en pizza och se på Surf 's Up, den var riktigt rolig! Det var en skön dag, en sådan dag då man inte behöver bestämma något, bara vara...
Kommer du ihåg vad som hände med snögubben?
Det var ju ganska dramatiskt :P
Höll på att glömma vårat löfte vi gav varann för flera år sedan, vi var säkert bara 10 år eller liknande... När vi är äldre ska vi ha varit bästisar i minst 80 år och sen försöka komma in i Guinnes Rekordbok som äldsta bästisarna som lever! :)
Halloween, kommer inte ihåg när...
Glöm inte det löftet Maria! Ja, hennes namn är Maria, för andra känd som Maran och som jag även förut kallade Mia. Vi har haft våra stunder eller hur Maria!? :D Glöm dem aldrig, det kommer jag aldrig göra! <3
Från nyår 2009
Vi har ju förändrats en del... :P
Du vet Maria...
Jag älskar dig tjejen!<3
.
Med denna lilla hälsning vill jag säga, ta hand om varandra där ute! Glöm inte varandra, vänner är viktiga här i livet! Det har dem alltid varit för mig i alla fall! :)
Punkt slut.
.
Detta året var 1995 och vi var 6 år. Det var på förskolan.
Skolavslutning 1996, 1 klass.
DISCO!! När man var så liten som vi var, så var det ju så stort! Det var 90-talet och allt hette glitter! :P haha Fast vi kanske inte var så jätte inne på just glitter, men färg skulle det i alla fall vara! Medan alla lyssnad och sjöng med på Spice Girls som var så heta då! Så satt vi och tittade på, blä!! Men sen kom en tryckare upp med Backstreet Boys och nu var det vi som sjöng med! Tyvärr inte så många som bjöd upp en på den tiden, vilket inte gjorde så mycket, kill-basiller var ju äckligt! :P haha Slutade med att vi gick hem till henne och jag sov antingen över eller tog cykeln hem till min del av "blomområdet" på Norra Gryta.. (Hon bodde på Lupin- och jag på Vildvins- vägen, därav namnet "blomområ det".)
Det här var vid flera tillfällen under våra år på Ormkärrskolan, men just denna gång år 1998 när vi var 9 år gamla.
....
Bilder från när jag fyllde 8, år 1997.
Det var på våren en dag när det nästan var så varmt som en vanlig sommardag och vi hade precis slutat för dagen. Klockan slog halv fyra och vi rusade gladerligen ut från våran, så kallade, "fångenskap". I all väntan på att en viss mamma som skulle komma förbi och hämta upp oss satt vi glada i värmen och diskuterade dagen och alla de konstiga personer som även gick på denna skola. En man närmade sig oss och frågade oss konstigt nog om vi ville ha glass... Vi var förvånade och sa, dumma som vi var, "Ja!" Det var väl antaglige n inte ens fören efter ett tag som vi tänkte på att han kunde ha haft vad som helst i dessa glassar vi fick. (Vi fick till och med två var...) Men som tur va så var det inget i glassarna, han var en hederlig och bara ovanligt snäll man.
Detta skedde när vi var runt 12-13 års åldern, 2001/2002.
Skolavslutning 2001
Vi stod och sjöng genom allt en sista gång, sen var det dags för oss att gå och byta om på församlingsgården. Det var ett ganska stort rum, men vi fylldes de t snabbt. Håret var uppsatt och sminket var lagt, (för de som hade det i alla fall...) Våra assistenter drog på oss de vita klänningarna och rättade samtidigt till sina egna klänningar. Det var snart dags och alla började nu bli närvösa. Vi tog på oss våra skor och gick upp för trappan till markplan. Det var dags.
Kyrkan hade fyllt med släktingar och vänner som kommit för att se just mig gå in, tala och stå där med mina kompisar i det svettiga strålkastarna som inte gjorde att man syntes mindre direkt... Hon stod där brevid mig, åter igen, hon och jag.
Det här var på våran konfirmation i maj 2003 när vi var 14 år gamla.
Åland 2002
Åland där vi delade minnen åren 2002 - 2003 - 2004 - 2005 (-2006?) Har glömt hur många år vi har varit där tillsammans, eller vilka år jag missat... Jag åkte med hennes familj i alla fall nästan varje år och delade varje år nya fina minnen i den varma solen och den vackra naturen. Ena året var jag solbränd när jag kom hem, andra året hade jag klippt av nästan allt hår och färgat det svart :P Men jag kom alltid hem med ett leende, massor av godis från Ålandsbåten och en massa nya saker att berätta om för föräldrarna! Jag älskade det! Åland är för mig en väldigt speciell ö!<3
Åland 2003
Med denna blonda syster har jag delat mer med än med någon kompis, jag har känt henne mer än hälften av mitt liv. Vi träffades på förskolan som 6 åringar och har sen dess hållit ihop. Någorlunda i alla fall, även om vi båda har utvecklats en del åt olika håll kommer vi alltid ha våran bakgrund tillsammans. I 14 år (i år 15) har jag varit hennes vän och har känt mig glad över att fått kallat henne min bästa vän. Jag har såklart träffat andra vänner med tiden men aldrig någon som jag kommer ha en relation med så som den jag har med denna tjej! Våra gräl slutar alltid med skratt, vilket är det bästa eftersom vi då a lltid kan lösa problemen och bli vänner igen. Jag har gått genom det mesta med denna tjej och jag har alltid kunnat berätta för henne om mina drömmar och hemligheter. Aldrig har jag känt mig ovälkommen hos hennes familj eller känt att hon inte velat fortsätta som min vän, tvärtom. Ibland undrar jag varför en sådan som hon vill vara med en sådan som mig, men när jag vet att hon verkligen menar det får jag nästan tårar i ögonen. Hon är en vän att spara.
Som Duracellkaniner på Obs! haha
Det som fick mig till att skriva om dessa minnen och om denna tjej ikväll var för att jag i söndags tillbringade dagen med henne på ett av våra bästa sätt. Jag åkte hem till deras bostad och vi softade på rummet, hon fick lite bilder av mig från nyårsafton och vi pratade så där bara allmänt.. Sen bestämde vi oss för att köpa en pizza och se på Surf 's Up, den var riktigt rolig! Det var en skön dag, en sådan dag då man inte behöver bestämma något, bara vara...
Kommer du ihåg vad som hände med snögubben?
Det var ju ganska dramatiskt :P
Höll på att glömma vårat löfte vi gav varann för flera år sedan, vi var säkert bara 10 år eller liknande... När vi är äldre ska vi ha varit bästisar i minst 80 år och sen försöka komma in i Guinnes Rekordbok som äldsta bästisarna som lever! :)
Halloween, kommer inte ihåg när...
Glöm inte det löftet Maria! Ja, hennes namn är Maria, för andra känd som Maran och som jag även förut kallade Mia. Vi har haft våra stunder eller hur Maria!? :D Glöm dem aldrig, det kommer jag aldrig göra! <3
Från nyår 2009
Du vet Maria...
Jag älskar dig tjejen!<3
.
Med denna lilla hälsning vill jag säga, ta hand om varandra där ute! Glöm inte varandra, vänner är viktiga här i livet! Det har dem alltid varit för mig i alla fall! :)
Punkt slut.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar