När mardröm blir verklighet...

Jag kunde inte fatta det! Min granne Sandra ringde vid fem-tiden och jag hade inte sett det, frågade sedan om det var något speciellt.. "Bara såg att ert hus brann..." Det var där hjärtat frös till is och jag förstod att hon måste skämta med mig! Jag ringde upp och mardrömmen som alla fruktar ska hända, hände mig, min bror och mina föräldrar.. Alla klarade sig och lever, men jag kan ändå säga att när jag igår insåg att allt jag hade där inne kanske inte kommer klara sig... min dator och min D80, fotografier alla minnen, ALLT! Då vart det tomt...

Mina föräldrar har förlorat mest, min bror med, jag är så ledsen för det är ju de som verkligen har förlorat allt de ägde, men också deras hem. Och Mattias som skulle flyttat allt sitt till sin lägenhet om ca två veckor... Han har förlorat allt...

Pappa var i garaget och svetsade på Volvon som han skulle besikta nästa vecka, mamma satt och titta på tv och mattias var ute och handla. När allt verkligen går fel och pappa inser att det börjat brinna i bilen, han slår med handdukar och trasor till en början, hämtar brandsläckaren i huset och släcker, den för honom, synliga elden. När brandsläckaren tar slut ser han hur allt flammar upp igen, mer nu. Mamma och Pappa springer ut på gatan och larmar SOS, men när brandkåren väl kommit stod hela garaget i lågor och spred sig snabbt till taket på huset, då allt sitter ihop. Men det som nu återstår av huset, enligt media, är troligen ingenting förutom några väggar... Mattias kom hem efter att ha varit och handlat med bilen, så det som är kvar av allt för tillfället är våran ena bil. Pappa fick åka med till sjukhuset och bli kollad då han kanske fått rök i lungorna, men klarat sig för övrigt. Mattias och Mamma fick stanna o prata med socialtjänsten, samt min farbror som jag i all min panik ringt dit för att vara stöd och hjälp. Pratade precis mid min pappa på sjukhuset och det enda är att han har ynka brännskador i pannan och på händerna, men hel annars! Pratade med min andra bror, som nu bor i Gbg, och han ville komma upp idag för att se om han kan vara ett stöd, mamma kommer bli glad. Det värsta är att jag inte tror mamma insett vad som hänt än... Jag har själv inte fattat det.. Jag kommer inte ha fattat det fören jag får se huset med mina egna ögon. Nu vill jag bara hem till Mamma och krama om henne, säga att allt kommer ordna sig och förklara för henne att alla lever och mår bra. Allt de äger nu är kläderna på kroppen samt bilen. Ska åka hem från Älsklingen lite tidigare idag än jag brukar, vill bara hem nu!

Men nu vet ni alla nyfikna om vad som har hänt ute på, vad som förut var mitt, Vildvinsvägen 9. Och jag kommer behöva lite tid, samt mina föräldrar och min bror, att bearbeta det som faktiskt har hänt. Verkligheten.

Nu behöver ju pappas volvo inte in på besiktningen längre...

Kram